De unga ballerinorna

Alla flickorna hade ställt upp sig på ett fint och prydligt led
deras lärare var väldigt noga med att de ej fick göra fel
“Kom nu ihåg flickor, ni måste dansa snyggt och fint”
Och ni måste hela tiden vara glada och ha god min”
Det var vad flickornas ballet fröken hade sagt
Där hon stod i sin rosa balettklänning i all sin prakt
Om bara några minuter skulle föreställningen sätta igång
Och orkestern började genast att stämma upp till musik och kören till sång

En massa folk hade samlats i publiken för att titta på
Till och med borgmästarinnan själv hade kommit för att titta på
Flickorna var både glada och ivriga att få börja dansa
Och nu började föreställningen, nu var det äntligen dags att börja dansa
Flickorna, de dansade så nätt och graciöst på sina tår
Och de gjorde så smidiga hopp med sina ben och lår
Folket i publiken klappade i händerna för varje piruett
Som flickorna gjorde, det såg inte ut att vara lätt
Men de unga ballerinorna hade övat och övat varje dag
Det hade övat och övat nästan till deras sista andetag

När det var paus i föreställningen var flickorna väldigt nöjda
Den första föreställning hade gått jättebra, ingen av flickorna var missnöjda
“Det där gjorde vi jättebra” sa en flicka vid namn Rosa
“Jag kände mig som en prinsessa, ja, jag kände mig som Törnrosa”
Men flickornas fröken var allt annat än nöjd
Hon var raka motsatsen, hon var bara missnöjd
“Flickor, kallar ni verkligen det där för dans?!”
“Det där var inget annat än bara flams och trams!”
“Det finns inte den minsta talang i er!”
“Det finns ingen passion i er, det är vad jag ser!”
Deras ballet fröken fnös och knyckte på nacken
Sedan vände hon hastigt på klacken
“Efter pausen ska jag visa er hur en riktig balett ska gå till!”
“Ni får stå bredvid, tiga och och stå alldeles still!”


Efter pausen klev flickornas balettfröken ut på scenen
Hon trippade så lätt över golvet med hjälp av sina fötter och benen
Flickorna stod tysta och ledsna och tittade på
Ur Rosas öga föll en en sorgsen tår
“Det orättvist, jag säger då det!”
“At våran fröken kan dansa bättre än vi, jag vet”
Så sade en flicka vid namn Rut
Hon snyftade och önskade att föreställningen skulle ta slut
Men om flickorna trodde att deras fröken dansade bra så trodde de fel
Hon trillade och snubblade en hel del
Publiken och flickorna hävde upp ett skratt
Deras fröken blev röd i ansiktet och fick fnatt
Hon sprang ut ur lokalen med en förfärad min
Medans flickorna stod kvar med ett stort flin
De skrattade och skrattade till deras ögon blev alldeles blöta och röda
För de hade någon aning om att deras fröken dansade som en galen höna

Billythefirst

Hej på er allihopa! Mitt namn är Anton Skoglund! Jag är en 21 årig kille som älskar att skriva, jag har skrivit ända sedan jag var 9 år. Att skriva är mitt absolut största intresse! Jag tycker om att skriva noveller, böcker, romaner, dikter och manus till teaterpjäser, jag drömmer om att bli en författare och poet i framtiden.
Billythefirst är medlem sedan 2022 Billythefirst har 2 publicerade verk