Publicerat
Kategori: Dikter

Depression

Jag är så trött på att vara här..
Förbjuden av mina barnsliga rädslor..
Men om du måste gå..
Så önskar jag att du bara skulle gå..
För att din närvaro dröjer sig här fortfarande..
Och det vill inte lämna mig ifred..

Dom här såren verkar inte läka..
Den här smärtan är bara för sann..
Det är bara för mycket att tiden inte kan sudda ut..

När du grät så torkade jag bort dina tårar..
När du skrek så kämpade jag mot alla dina rädslor..
Och jag höll din hand genom alla dessa år..
Men du har kvar..
Allt av mig

Du brukade fängsla mig..
Av dina ljusa ögon..
Nu är jag bunden av det liv du lämnade bakom dig..
Ditt ansikte det förföljer..
Mina enda vänliga drömmar..
Din röst det jagade iväg..
All sinnessjuka i mig..

Dom här såren verkar inte läka..
Den här smärtan är bara för sann..
Det är bara för mycket att tiden inte kan sudda ut..

Jag har försökt så hårt att intala mig själv att du är borta..
Men fast du är med mig..jag har varit ensam väldigt länge

Skriven av: Marissa

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Inga-Britt IB Gustafsson

Jag heter Inga-Britt IB Gustafsson, författare och konstnär. Känslor är något som ligger mig varmt om hjärtat, speciellt de negativa, eftersom många flyr från dessa. Genom livskriser växer vi…

Inga-Britt IB Gustafsson

På andra plats denna veckan: Gabriel Andersson