Kategori: Dikter
Din Sång
Det fanns en tid då marken den var hård av frost
då snön i djupa drivor låg och täckte allt för oss.
Då kvällarna var mörka och månen likt en jätteost
gled fram som vore den kung Bores kungliga kaross.
Jag visste inget alls om vad som fanns där ute gömt,
men efterhand som tiden kröp så sakteligen emot vår
och allting tinade, jag fann något jag nästan hade glömt.
Det var en känsla, som jag inte hade känt på många år.
Ett väsen ljust och vackert, som nu jag lärde känna
steg fram ur drivorna, som sakta smältes ner av solen.
en vacker kvinna fick mina känslor nu att bränna,
där hon gled fram och slängde så galant med kjolen.
Med tiden har jag kommit henne lite mera nära,
hon har så sakta tagit form och blivit levande,
och ibland så känns det som vi båda blivit kära,
trots att det många gånger verkat lite trevande.
Det känns i dag, som att jag henne aldrig glömmer,
och drömmen finns, som handlar om att än en gång
få känna glöden från det kol som kärlek gömmer,
och att vi en dag tillsammans får höra lyckans sång.
En melodi som hörs när allt omkring försvinner,
då endast känslorna och längtan bränner i ens kropp.
När heta läppar möts och kroppar utav åtrå brinner,
och ingenting för ljuva njutningar kan sätta stopp.
Att till en sådan sång en gång få viska hennes namn,
att under smek få säga henne alla vackra orden.
Att få känna henne varm och skön uti min famn
och tala om, att hon är den enda jag vill ha på jorden.
Skriven av: ronnie
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo