Kategori: Dikter om längtan
Dödsförälskad
Vilken blomma man än plockar så är det enda vi har i slutändan ett par vissna blomblad i våra händer
Jag går till ängen ensam varje natt för att plocka blommor
Du lindar in de så vackert i mitt hår men innan varenda strimma av min skönhet blommat ut vill du inte bemöta mig
Så som du har min själ så vill jag också ge dig min kropp
Ansikte mot ansikte framför varandra en gång men du bad mig vända om
Hade dina ögon haft en färg skulle de vara blå
Samma färg som himlen dit min längtan vill förena oss
Jag är bara en människa och min köttsliga längtan till dig söker sig
Den dolda charm bakom din hårda kyliga yta får mig fängslad
Jag önskar jag fick komma under din svarta kappa
Döden ditt fruktade namn får folk att dra sig undan men jag känner dig som ingen förut
Tänk om alla dömt en för den man till synes såg ut att vara?
Innerst inne vet du vem jag är och förblindat blev mitt liv till en ihålig strävan
Om jag en dag ser upp till någon annan så må det vara för att du gör dig påmind i främlingens blick
Mitt hjärta saknar förmågan att slå för någon annan för det slår i frihet
I den värdsliga cykeln din älskades liv aldrig gick förlorat
När mina drömmar torkat är kudden våt
Men om löftet om kärlek är att i inget ha allt så misströstar jag inte
Jag går till ängen ensam varje natt för att plocka blommor
Skriven av:
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen