Kategori: Dikter
Dörrar av glas
Som om livet vore en dröm står du där
framför mig.
Så vacker, omgiven av det ljus jag trodde
bara fanns inom mig.
Jag faller när du rör vid mig...
-jag vet att du är mitt öde...
Ljuset...
-det virvlar omkring oss, som om
ögonblicket vore magiskt.
Platsen...
-jag vet inte om jag tror på dess existens
-finns det något så vackert?
Tusentals glasdörrar speglar din smekning
kring min kind.
Vi kan höra den vackraste musik som
spelats...
av tusentals harpor...
Jag gråter...
Tårar gjorda av min kärlek...
Är detta livet?
Eller har jag dött utan att märka det?
En duva sätter sig på min hand...
Dess ögon säger att jag har hittat vad
jag sökt efter...
Dig...
Dina läppar...
de brinner...
Plötsligt
du faller...
Mina ögon fryser till is...
Mitt blod stannar i sina ådror...
Inser att du är död...
Det jag så länge sökt...
Mitt öde...
Glasdörrar som spricker...
Dess skärvor...
så djupt...
Du faller till marken...
Jag faller till botten av min själ...
Lämna mig inte!
-Jag älskar dig...
-har alltid gjort det...
Tiden kring mig stannar...
Du är kall... som om elden lämnat dig...
Elden jag såg bakom dina ögon.
Duvan...
den ser på mig...
En liten ryckning...
bara en liten, liten, liten rörelse...
Du är tillbaka...
Glasbitarna blir till dörrar...
Du är varm igen...
Du lever...
Var det ett mirakel som just inträffade?...
Eller är det bara en dröm?
Jag känner mitt hjärta slå...
Vi lever...
håller varndra hårt...
Då ser jag...
över din axel...
Duvan...
frusen...
utan liv...
Gav den sitt liv till dig?
Den är borta...
Men jag kan se den flyga fri
i speglarna...
omkring oss...
Skriven av: Lotti
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo