Kategori: Dikter
Du är osynlig - jag är feg
Du virvlar fram,
du är som damm,
du syns inte, stackars mej,
innan någon rör på dej.
Du är luktande osynligt rök,
alla blev avundsjuka på hur du dök,
dansade, sjöng och agera,
och kunde mordlera med lera.
En dag så märkte jag, du hade sorg,
det var ej som det skulle i din borg,
jag fläta' en korg, av sammet och glitter,
jag hoppades att det ej skulle bli splitter.
Men så visste jag bara helt plötsligt,
det här mobbningen är ju helt dödsligt!
Inga korgar i världen kan läka,
för du är lika sårbar som en räka.
Jag tänker ofta att det är försent,
men jag fattar ej varför jag ej säger det rent,
att jag ej vågar, säga förlåt,
då skulle det bara bli mera gråt.
Jag är så feg, jag önskar jag vore,
som du, du är den store!
Så vacker och modig, så uthållig än,
det är JAG som är feg, tänkte jag sen.
Skriven av: Tamara Mäntyniemi 10 år.
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo