Kategori: Dikter
Du, dina ögon...
Du, du är min vackra dansande fågel.
Dina vingar av sköraste glas oss båda över osianens vida hav vill bära
Bära oss av kärlek, tro och tillit.
Du, dina ögon som två djupa källor i skogen som stjärnor på himlavalvet
Är det par av tusen och åter tusen.
De som mitt hjärta närmast står.
De som får min själ att vibrera.
De som får ord, ord av hat, sorg, smärta, våld och ondska att försvinna i den tidlösa rymden.
Du i dina ögon släpper mig lös i tröstans land
Där ord, ord av hat, sorg, smärta, våld och ondska släpps lös i en vild, vild dans,
För att sedan bort från mig försvinna, ut i rymden utan slut, där de för evigt vill stanna?
Kvar finns lättnad och rum för kärlek, vänskap, tillit och tro.
Du med dina ögon mig livet givit åter.
Skriven av: Moa Sandberg
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo