Kategori: Dikter
Du viskade Förlåt
En viskning i luften,
det lämna du kvar,
Tårar i mörkret,
var allt som fanns kvar,
Ett rop på hjälp,
finns inom oss,
Flämtande andetag,
ett rasslande bloss,
Det enda som finns
är natten som far,
Det enda som hörs,
är tystnadad, så klar
En viskning den kunde,
men räckte ej till,
En tår av blod,
blir till fossill.
Jag undrar och sväljer,
hur bar du dig åt?
Det räckte inte till,
jag hade det så svårt,
En tyngd i luften,
hur bar vi oss åt?
Det räckte ej att Du
Viska Förlåt.
/ Tamara M 12 år.
Skriven av: TamaraM
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen