Kategori: Dikter
Du viskade Förlåt
En viskning i luften,
det lämna du kvar,
Tårar i mörkret,
var allt som fanns kvar,
Ett rop på hjälp,
finns inom oss,
Flämtande andetag,
ett rasslande bloss,
Det enda som finns
är natten som far,
Det enda som hörs,
är tystnadad, så klar
En viskning den kunde,
men räckte ej till,
En tår av blod,
blir till fossill.
Jag undrar och sväljer,
hur bar du dig åt?
Det räckte inte till,
jag hade det så svårt,
En tyngd i luften,
hur bar vi oss åt?
Det räckte ej att Du
Viska Förlåt.
/ Tamara M 12 år.
Skriven av: TamaraM
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo