Kategori: Dikter
Eld
Eld.
En gång, långt bort i tiden, brann en låga
med ett bränsle, vilket alltid fanns.
Men ändå kommer smygande en fråga,
var finns den vackra elden nu någonstans
Elden, som svetsar samman två människor,
finns den pyrande, det undrar jag.
Som en glöd, en gnist, som åter kan bli stor
och som förut flamma het en dag.
Dessa sällsamt underbara känslorna,
som av mitt slarv kom att försvinna.
Kanske finns de någonstans i gläntorna
i framtidens skogar att finna.
Tänk att åter en dag elden få känna,
att veta att bränslet åter finns.
Känna lågorna i ådrorna bränna,
som från långt bort i tiden man minns.
//erp
Skriven av: ronnie
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen