En ängel bland oss

En vacker liten ängel
flög omkring i skyn.
Över den stora stora staden
och den pyttelilla byn.
Hon ville väldigt gärna finna
alla dessa små
som av sorg och smärta
lät tunga tårar rinna.

Där..
en förtvivlad liten kille
som förlorat älsklingsnallen.
Kunde den ej finna,
fast han så gärna ville.

Den rara lilla ängeln
lät en stråle skina.
Rufus ligger ensam
under röda leksakspallen.

En trött och ledsen pojke
kunde äntligen få sova.
Nalle skulle aldrig mer försvinna,
det fick han heligt lova.

I ett rum med rosa tapeter
sitter en tonåring med hjärtat i brand.
Hon tänker på Honom,
fastän hon knappt vet vad han heter.
Idag log han mot henne,
sa hej.
Han bryr sig om mig lite grand,
tänka sig...

Men så förlorar hon plötsligt sin tro
på sin egen tjusarförmåga.
Inte kan jag väl hos Honom
få varma känslor att gro.
Åh, om jag tordes fråga!

En sällsam figur med vita vingar
vill stilla denna upprörda själ.
Lägger varsamma händer mot flickans bröst
och önskar henne frid,
tyst och ömt.

Den unga förnimmer en känsla av tröst,
osäker först om hon kanske har drömt.
Förvissad om att få sin kärlek besvarad,
i Hans hjärta säkert och för evigt bevarad.

En stjärnklar natt
det är isande kallt,
hör vår ängel någon ynkligt gnälla.
En vilsen parvel
av köld alldeles matt
vädjar;
Hjälp mig att hitta vägen hem,
någon snälla rara
jag skänker dig allt.

Ängeln omgav honom med ett värmande fält,
som om han suttit i ett osynligt tält.
När morgonen kom fann han en stig
och ängeln flög iväg till ett brinnande krig.

Under bombplanens hemska dån
finns det barn som saknar både husrum och mat.
Kriget känns som ett bittert hån
och deras hjärtan är svarta av hat.

Den lilla ängeln förstod och ville mäkla fred
för ingen blir trygg av att hata så.
Hon ville viska till dessa soldater som stred
så att de slutligen skulle förstå
att inget blir bättre av missilers tjut,
snart måste detta krig få ett slut.

Kan hända nån general
hörsammar en avlägsen röst
som svävar omkring och skänker tröst.

Ensam i en ödslig sjukhussal
ligger bleka lilla Eva
och önskar att hon skulle kunna leka
men hon har just inget val.
Doktorn har nyligen berättat
att hon inte har länge kvar att leva.
Krafterna är slut och benen allt för veka.

Hon ligger där och tänker
på hur det känns när man ska dö.
Ängeln ser hur tårar i hennes ögon blänker
och sänder ut ett tröstande litet frö;

När du svävar på livets sista bölja
och hör hur himlens klockspel klingar
skall jag dig genom mörkret följa
till en plats där du får vingar.
Sen ska du och jag tillsammans,
tyst och stilla utan ord
sprida glädje till allesammans
över hela våran jord.

Skriven av: Arja Åkerberg