En liten diktsamling

DENNA KÄNSLA
Denna känsla
Mystifierande och förvirrande
Tom och ödslig
Övergiven och föräldralös
Söker bland nätter
Söker bland dagar
Mötena emellan
Där allting börjar
Eller möjligtvis slutar
Dit ingen har kommit
Eller varit
Där allting väntar
Där ingenting slutar
Denna känsla
Utelämnande och ödeläggande
Ensam och kall
Instängd och introvert
Söker bland oss
Söker
Men finner inte



INGENTING SOM VET GLÖMDA BARN
Vaknar upp i ett träsk jag själv uppfunnit
Här är mitt hem, min fristad
Hit in kommer ingen oinbjuden
För här skyddas jag av laser och bomber
Min bunker är min kyrka
Om jag varit religiös
Men religiositet intresserar mig inte
Jag vill bara döda
Tortera och döda
Ett barn av krigets samhälle
De som ville styra
Men inte fick tillräckligt med land att råda över
Som tvingades beslagta mer
Och utrota några tusen på vägen
De är mina förebilder
De är mina sinnesbilder
Vid min sida finns fler likasinnade
Fler som jag
Som lämnades utanför när föräldrar mördades
Vi försvarar oss själva nu
Från vår bunker
Vårt högkvarter av ondska och lidande
Ni lärde oss att skapa
Vi är bortglömda barn
Men inte vilka bortglömda barn som helst
Vi är bortglömda barn med kulsprutor
Och granater
Vi sitter i vårt träsk och väntar
På undergången



DET OUNDVIKLIGA
Vi vill gärna tro att vi lever för alltid
Att vi är odödliga
Kanske har vi sett för många ockulta TV-program
För vi har fel, och vi vet det
Men vi förtränger det
För att om möjligt undvika det oundvikliga



EN STUND AV FRIHET
Jag blev utsläppt ur min bur av en slump,
ett misstag
ni aldrig mer gjorde om
efter att ni åter fångat in mig och vridit om nyckeln.


GRUNDAD AV GALNING
Samhälle
stå för vad man tycker
brännas som häxa
på bål av rättsprövningar
för något man sagt
som var opassande.

Familj
delad middag i tysthet
låsas in på rum
med vatten och torrt bröd
för något man aldrig gjort
som föräldrarna hittat på.

Vänner
spendera tid med
bli utfryst
under dalande snöflingor
för något man antytt
som inte uppskattades.

Ensamheten
en ständig livskamrat
bli mottagen
med varm öppen famn
för något man aldrig behövt
som tvingats på en.

Skriven av: Sara Karlsson