Kategori: Dikter
En väg, att gå
Det sägs att om du tar för mycket
För givet, flashas hela livet
Som en revy framför
Dina ögon när du dör, när du hoppar
ut från skyskrapan, du plattas till som
smör.
Vad jag än gör, ni bara med mig kör.
Just nu bör jag sticka härifrån,
Ni skulle inte sakna mig ändån.
Allt var bra i jätte många år, men
Tider lämnar spår och sår av all
Den stryk man får när ni upp mig
Klår. Kom I-helvete inte o säg att ni
Förstår hur jag mår.
Detta är ett sår som Aldrig läker,
Denna planen är helt idiotsäker!
Jag ser hur dom växer, problemen,
fast ni inte ser dem och de blir bara fler och fler,
inte konstigt att jag inte orkar mer
När ni ser på den tomma stolen,
Hoppas jag att ni ber om att vända
Tillbaka tiden, förstört hindren och
Inte vänt kappan emot vinden.
Men vad tjänar det till när ni
Inte kan få som ni vill. Inget att
Göra, det är inte lönt, men liter
Semester kan väl vara skönt?
Jag öppnar mina ögon och gissa
Vad jag ser. Mitt liv passerar och
Jag orkar inte mer.
En dag kanske gud frälser mig,
Jag vill inte göra det men ni har ändå aldrig älskat mig…
Skriven av: Kim
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo