Kategori: Dikter
Ensam promenad
Hon skulle ha sagt:
”Sluta upp att bara gå
och tyck synd om dig själv.
Börja tänka.
Tänk när du går.
Jag älskar dig,
det vet du väl?”
Det vet jag nog,
men se hur jag mår.
Jag kan inte hitta
dina fötter under bordet.
Våra knutna händer
glider isär.
Min tankeverksamhet
slår dig tillbaka.
Är det meningen
att vi ska känna såhär?
Du är ju Madde,
min allra bästa vän.
Se så jag gråter,
se det igen.
Jag är din Jocke,
din dumma lilla Jocke.
Lilla dumma ego,
stanna, stanna nu!

Skriven av: Joakim Eriksson
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:

Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo