Publicerat 02.02.2015
Kategori: Dikter om livet

" Farsan och ja."

Farsan och ja,
gick ut och spelade boll
på våran gård en da,
tanterna tittade ut och sa
kan du vara riktigt klok?
Jäntan ska ju leka
med dockor, din tok!
Farsan låtsades intet höra
Det som sas gick ut
genom hans vänstra öra.
Vi hade roligt varenda da,
Farsan min och ja.
För tanterna var det
en riktig plåga,
på intet vis skulle farsan våga,
ifrågasätta deras syn på saken,.
stängde så genast fönstret på raken.
De behövde inte ens
sova på saken
Så gick då min barndom,
rasande fort,
farsan är borta
jag är kvar, men minnena
lever, fortfarande kvar.
Nu går jag till graven
sätter en ros.
borstar bort bladen, vattnar ibland
smeker varligt den gråa stenen
med min pappas namn.

Gun Kihl

Jag är pensionär och har börjat skriva sedan några år tillbaka. Är gift har tre vuxna grabbar, 3 barnbarn och som grädde på moset 3 stycken barnbarnsbarn! Arbetade tidigare som områdeschef inom omsorgen, håller på att skriva en roman om en förståndshandikappad grabb vid namn Peter. Skriver noveller och dikter om det mesta som kan ske i livet. Har fått en del publicerade i olika veckotidningar. ?>
Gun Kihl är medlem sedan 2015 Gun Kihl har 20 publicerade verk