Publicerat
Kategori: Sorgliga dikter

Felet

Det var mitt fel.
Bara mitt fel.
Jag visste inte att det skulle gå så snett.
Jag står här nu på kanten och tittar ner.
Det är en hemsk syn.
Där ligger hon, min bästa vän.
Hon, som alltid varit glad åt livet, ligger nu bara där i en stor blöt hög.
Jag ropar, men inget svar.
Jag ropar igen, men fortfarande inget svar.
Jag kommer, tänker jag, och hoppar.

Skriven av: Okänd

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

På andra plats denna veckan: