Kategori: Dikter
Fiendeland
Jag rör mig
genom höglänt
terräng,
rör mig i
tystnad,komouflerad
till inget, sprider
mitt sken
genom vass sten,
hör vattnet droppa
från träden, medan
min egen tröst
skär som törsten
genom hallsens
avlagringar !
Vår trupp har
avlaggt mil i natt,
och innan det är dax
för gryningsläger,
har vi rört oss
i cirklar för att
undkomma oss själva,
vi kanske har laggt
år bakom oss, men fienden
finns som små pojkar
inom oss.
Här bryts ingen ny
terräng, här bytts
bara platts mot annan,
här är varje slutning
bara en upprepning
av föra nattens uppgift,
kordiantor och plötslig
ängslan är det ända
som hörs ur radions
tystnad denna mörka
månlösa natt !
När eldöverfallet
kommer är vi
plötsliga och utan skoning,
då vi bara är spejare
ur en främmande arme,
utan skyldigheter mot marken
vi trampar, och utan
skuld för det spel som
bryter markens brännsle mitt i tu,
vi är då bara individer
i ett mörkrets spel
som inte skonar sår eller ångestens
djupa skri, då den djupa
stenen hittar sitt
mål i fiendelandets djup !
Skriven av: Magnus Andersson
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo