Kategori: Sorgliga dikter
För alltid saknad
Hon stannar på gatan och ler
Gatlyktorna leder henne hem
Hon hoppas på att tankarna inte kommer
De tankar som säger åt henne att hoppa
Hoppa från bron, hoppa framför lastbilen
Mitt på bron kommer tankarna
Hon blundar och fortsätter att gå
Men tankarna vill inte lämna henne
Räcket är kallt för vintern är påväg
Vantarna glömde hon hemma
Räcket kyler hennes händer
Älven har inte frusit än
Det är långt ner och med säkerhet vet hon
Om hon hoppar så kommer tankarna försvinna
Tankarna slutar aldrig
De kommer alltid att komma tillbaka
Ingen kan hjälpa henne
Ingen kan förstå vad hon går igenom
Alla går igenom något, sa kuratorn
Hon visste inte vad hon skulle svara
Skulle hon berätta om hennes tankar
Hon antog att det var normalt
Inga bilar passerade såhär sent
Därför brukade hon ta promenader denna tid
Hon ville inte att nån skulle se
Hur svag hon var inuti
Hur hon varje dag kämpade för att leva en dag till
Hon klev upp på räcket på bron
Tittade ner och tankarna försvann
Tankarna som alltid fanns försvann
Hennes ben skakade
Men hon hoppade, precis som planerat
Hon trodde att det var vad alla ville
Ingen brydde sig ändå
Nu är hon saknad, alla saknar hennes leende
Alla saknar hennes skratt
Men det var inte vem hon var
De saknar inte henne
Skriven av: Okänd
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen