Publicerat
Kategori: Dikter

Förfall

Livets frågor är blott intet mot den sorg ödet förmår . Stormar river själen itu. Vad ska fröet vi sått frambringa? Onska, hat, eller kanske godhet? Tystnad, ett skäl att existera. Vad är livet om blott en chans att finnas till? Vart leder den väg vi har tagit? Saker att ha kärt, saker att få. kärlek? tiden får avgöra. Som tvenne skepp i en virvelvind. Vi tar vad vi får men önskar mer. Ömheten råder.

Två klingor korsas. Striden tar vid. En rival?, kanske en vän eller en broder. Ingen av oss vet, vi slåss i blindo. Med sinnen och blick fördunklade. För vad? För rätten att äkta den vi båda håller kär. Blod har spillts, ingen återvändo finns nu. Som demoner virvar vi runt varanda. Anleten frambringar minnen från en tid sedan länge glömt. Skratt, glädje, kamratskap? En röst kallar. För mig? Nej! Ett öde som ej skall bliva mitt!. Ett sista hugg utdelas. Livet försvinner i ett sista andetag. Döden råder.

En segrar står ensam. Beskådar den fallne. Hatet lämnar sinnet, bara sorgen återstår. En väns ansikte? Tårar faller. En kamrat!. Minnen forsar fram och tomheten därtill. Bägare som delats, Slag som kämpats sida vid sida. Tillgivenhet och glädje nu ett minne blott. Stjärnhimmel återspeglas i tomma ögon. Tomm på känslor vänder segraren ryggen till. Sorgen råder.

En känsla. Hat! Broder mot broder, kamrat mot kamrat. Eggad till raseri. Söker den skyldige, ingen finnes. Slår i blindo. Klingan möter luft. Måste söka! Vem? Kvinnan som eggat de två. Ja! så måste det bli. Ett skri i mörkret och resan tar vid. Hjärtat dunkar. Har färdats. Hur länge? Tiden har upplösts. En stugas konturer. Mitt hem? En kvinnas röst i egenkännande. Min käresta! Tyngd av sorg, hämnden får sin rätt. En gärning som inte kan göras ogjord. Tystnad råder.

Vansinne? Kanske. Vad som varit och vad som kunnat bli. Nu som aska, upplöst av vinden. Fattar mod. Ytterligare en gärning får inte lämnas ogjord. Beskådar mitt svärd. En vän, en fiende. Friheten finns i dess klinga. Skratt höres. Blinkar förvånad. Mitt? Tvivel skingras. Är nu redo. En skarp smärta skär i mitt bröst. Frihet? Ja, Frihet! Ögon dunkla. Ser inget mer. Inget återstår. Tomheten råder.

Skriven av: Mattias

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Mörk, vacker, passar till allt. Vad är jag? ;-) Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! :-) Är du mer nyfiken, samt modig, så finns jag på följande adress, välkommen dit:…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Inga-Britt IB Gustafsson