Publicerat 20.04.2025
Kategori: Dikter om kärlek

Förlorad vänskap

En riktigt bästa vän jag hade en gång
Vi kunde umgås hela dagen lång
Tyvärr i samma kille vi var kär
Det är komplicerat, men av livet man lär
Killen var min väns pojkvän sedan flera år
Såklart det är fel om jag honom plötsligt får
Även när deras förhållande tog slut
Hans kärlek för min vän hade bara i sanden runnit ut
I stället han känslor för mig fått
När jag fick veta det jag aldrig så bra mått
Kärleken verkligen sprudlade i mig, trots att det var dumt
Men om oss höll vi det väldigt stumt
Vi träffades i allra största hemlighet
Och hoppades att min bästa vän aldrig skulle få veta det
Han gjorde så att mitt hjärta hårt slog
Han verkligen mig med storm tog
Så småningom, självklart vännen fick det veta
På henne enormt och innerligt det dock retá
Hon var både sårad och besviken
Hon hade litat på mig sedan vi var små och satt där vid viken
Killen skulle öppet vår kärlek visa vilja
Han skulle nog ha kunnat skänka mig hela världen, även var och varannan lilja
Jag ville vår kärlek undangömma
Fast att jag honom aldrig skulle glömma
Min vän kunde så småningom mig förlåta
Och jag lovade att honom ifred skulle låta
Jag avstod från kärleken, den underbara
Men att förlora min bästa vän var en alltför stor fara
Han var min första kärlek stora
Nu skulle jag honom genast förlora
Genom att jag hellre valde min vän
Jag önskar jag kunde säga att vi är kompisar än
Jag ville verkligen ha kvar henne som vän
Det blir så lätt missförstånd med alla dessa män
Min kärlek flyttade härifrån till sist
Smärtan blev kanske för stor efter tjejerna han mist
På något sätt saknar jag honom än
Men jag hade gjort mitt val, rätt eller fel, men jag valde min vän

Pernilla Alexia

Status: Silver författare

Jag har alltid älskat att skriva. Jag skriver dikter, romaner och noveller. Just nu fokuserar jag mest på dikter och korta noveller.
Pernilla Alexia är medlem sedan 2025 Pernilla Alexia har 32 publicerade verk