Kategori: Dikter
Fru
När jag satt på den kalla plåtbryggan och hoppades att någon enfaldig liten fisk skulle vara hungrig nog att nappa på min mask kom jag underfund med en hel del: Livet kan ha lika stor mening även om man har ständig värk och ett stort behov av att skänka andra lycka och välgång. Det behöver inte innebära att det inte finns kraft till övers för andra bara för att det känns som om ens egen är slut. Har man ett stort behov av att göra andra lyckliga så blir man det också genom att se andras lycka och tillfredsställelse. Jag bad till Gud att han skulle ge mig styrka att fortsätta med det helande som jag lärt mig och det kom. En sak som var konstig var att det på vattnet flöt en stor bubbla emot mig och när den nådde mitt flöte så sprack den, det kändes som ett tecken. På vad vet jag inte ännu men en dag kanske jag får svaret även på det.
Skriven av: Nina Lisberger-Broström
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo