Publicerat
Kategori: Dikter om livet

Fundering #2

Först är man bara en bäbis som skriker och bajsar.
Man växer ur babykläderna, spjälsängen och barnvagnen.
Sen är man bara ett barn som leker, springer och börjar skolan.
Man tröttnar på sina leksaker och blir för stor för bollhavet.
Sen är man bara en yngling som svär, deppar och trotsar sina föräldrar.
Man tröttnar på tonårsmusiken, ställer undan sina prylar och flyttar hemifrån.
Sen är man bara en student som äntligen får köra bil och rösta men har inga pengar.
Man skaffar jobb, eget hem, dejtar och blir kär.
Sen är man bara en nybörjare på allt man gör; ny på jobbet, nyförälskad; och trevar sig fram.
Man skaffar barn och har inte längre tid över för något annat.
Sen är man bara en förälder som vabbar, går på föräldramöten och försummar sina vänner.
Man får inte längre vara med i barnens lekar, eller knappt ens prata med dem.
Sen är man bara en "skitgubbe" eller "jävla kärring" som endast duger när man ger dem pängar.
Man hjälper barnen flytta ut, går i pension och får barnbarn.
Sen är man bara en gamling som jämt pratar om sina barnbarn och fönstershoppar utanför Apoteket.
Man hör och ser allt sämre, får krämpor och tappar såväl minnet som förståndet.
Sen är man bara död.

Så i vilket skede i livet är man egentligen någon?

En helt vanlig toffelhjälte till vardags. Men när ingen ser på, förvandlas jag till författare med aspergers som superkraft.
Toni Brandt är medlem sedan 2021 Toni Brandt har 4 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Haahaauuj

Hejsan hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej

Haahaauuj

På andra plats denna veckan: Petterbroberg