Publicerat
Kategori: Dikter

GRUPPBILDER

GRUPPBILDER

Tillsammans med min katt tassar jag förbi dödens rike. Jag tänker att vi aldrig kommer att dö, om vi inte drunknar i våra tårar. Tanken lever dessutom fortfarande. Vi passerade gränsen i samma ögonblick som vårt språk gick upp i rök. Staden vi reser till är staden vi är otrogen med. På himlen antecknas tecken. Skammen sitter i munnen. Nerverna gömmer oss i en framtid. Varje självporträtt är ett sorts självmord. Dina verkliga dimensioner ryms inte på ett museum. Dimensionerna är bokstäver i en oändlig matematik. Han satte sig bredvid honom på en bänk. Tanken att man kunde resa sig upp, tillsammans, föresvävade dem aldrig.

Skriven av: Carsten Palmer Schale

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Mimsan1

Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…

Mimsan1

På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo