Kategori: Dikter
Här vill jag stanna
Usch, jag är löjligt kär. Jag har typ blivit en sån där person som jag mådde lite smått illa utav förr. En sån där som bara tjatar om sin pojkvän hela tiden. . . om Hur sööööt han är, hur gott han luktar och allt är bara rosa skimmer,dans på röda rosor, seriösa anfall av knäsvaghet och gulligull. En person som på nåt sätt kan älska att ligga och titta på sin älskling när han sover utan att tröttna på det.
Det är liksom FÖR mkt när man träffar någon som är sån. Men nu är jag precis likadan och nu fattar jag :) . Det är så det är när man "drabbas" totalt av någon annan, helt enkelt. Och det är ganska fantastiskt att man är ännu kärare nu än när man var upp över öronen förälskad i början av förhållandet. Det finns ett lugn inom mig nu som jag aldrig haft innan och jag känner att jag har hittat min plats. Jag känner mig så otroligt närvarande i nuet och insuper allt jag kan. Det blir så per automatik, då man är livrädd för vad morgondagen har att erbjuda. Man vill försöka minnas alla små detaljer som händer. Man har bara ett liv att ta vara på och att för mig veta om att jag kommer ha kvar denna tiden i mitt minne när jag är gammal( oavsett vad som händer i framtiden ), är ren och skär lycka. Jag tror det är få förunnat att verkligen älska och att bli älskad på detta sättet. . . vilket gör mig så tacksam och ödmjuk gentemot livet och allt som hör där till. Det kommer aldrig finnas någon annan för mig. Det finns bara en som du. Det är bara du som kan få mig att känna allt det som jag känner. Här vill jag stanna. .
Skriven av: rebekkan
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo