Kategori: Dikter
Heliga Maria, den skinande
Musiken tystnar,
i den vida gränsen,
mellan de röda stolraderna,
den tomma scenen
och de tomma biljettstånden.
Mellan raderna städar Heliga Maria,
hon drar sin tunga dammsugare efter sig som ett ok,
Hennes gloria tynger hennes popcornsjäl
Ovanför henne sjunger älsklingspojkarna,
porslinskeruberna,
sina vingar av glas slår de ständigt sönder mot takets hårdhet,
under de ändlösa seanserna då de samlas i hundratal ovanför den brummande smälthärden,
ovanför Marias skinande helighet,
En suck hörs då även den erfarnaste förloraren,
förlorar igen.
När de faller, plockar Maria upp dom,
sätter dom i bur,
säljer dom till cirkus.
Hon nynnar på en sång,
en sång till Guds ära,
till Jesus, den helige,
hennes drömpojke,
han med synthlugg.
I ett oförvitligt ögonblick av leda,
spikade hon fast honom vid hans säng,
Sedan lekte hon med solkatterna i femtusen år.
Och nu jagar hon glasänglar, nu jagar hon tretton kuddar,
att vila sitt huvud på,
att finna en ståndpunkt i,
att sluta andas i,
att börja leva i.
Änglarna dansar ovanför hennes huvud, hon böjer sitt huvud,
de älskar henne ändå,
deras skärrade själar,
dragna till hennes hummande likt insekter dragna till flamman,
och de älskar henne ändå,
hon är deras fördärv,
men de älskar henne ändå.
Skriven av: Jakob Simcik
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo