Publicerat
Kategori: Dikter om livet

Hennes vingar

En värld så kall, hon var så rädd
ty hon aldrig någonstans rätt blivit ledd

Världen alldeles för vit och kall för en ängel som denna, ingen plats har hon att kalla ”hemma”

En ängel så ung och fager, men alltid kommer kylan som tar sönder och gnager

Ensam sitter hon i ett gathörn full av skam
Och nu inne på sitt sista gram.

Hennes andetag så väldigt tunga, ty all rök skadat hennes lunga

Vita läppar, blekt ansikte, snart täckt av snö
sitter hon där på marken och väntar på att dö

Skrämmande denna värld är och alltid har varit
enligt henne så elak, ty hon aldrig något snällt erfarit.

Alla dessa slag hon har fått ta emot, ändå är det hon som känner sig som en idiot.

En vänlig själ skulle verkligen skulle behövas,
ty under hela hennes liv hennes frihet berövas.

Passar inte in någonstans, skör som en glasbit
ty så många gånger folk henne bedragit

Alla dessa dagar har lett tills idag, nu kommer till sist hennes dödsdag

Nu kanske hon flyga kan, det hon inte i de vanliga livet hann.

Skriven av: Anonym

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen