Publicerat
Kategori: Dikter

Hjärtats klockor ringer med själens röst

Låt klockorna ringa och ljuda sin fina klang
Dem borde få mer tid och en stor komplimang
För hjärtats klockor ringer med själens röst
Är deta inte en gest från ovan, denna tröst

Kristallklara toner smeker våra trötta sinnen
Varje människa minns några barndomsminnen
Det spröda och fina borde få mer utrymme i världen
En kärleksfull kram kanske istället för rymdfärden

Klockan klämtar för dig till sist men mist inte din tro
För över de mörka vatten där går salighetens bro
Där klingar tonerna så ljuva, som blåklockan på ängen
Den är så söt som du när du åt den där marängen

Mörkrets makter kan vi alla försöka att riktigt kväva
För låt hjärtat vara med det är något att eftersträva
Till slut hänger kläppen tyst och stum, som ett blad
För ditt liv är just nu som en valsande sommarstad

Bo Grapenskog

Skriven av: Bograpen

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson