Kategori: Dikter
I grönskans tecken.
Vårens själ sveper över naturen och återväcker de döda ting som hösten och vinten brutalt försakade. I den ljumma brisen känner man en doft av naturens återfödelse. Ack detta är känslornas tid. Släpp lös alla gömda hämningar och låt dom komma till ytan. Lev livet, det är vår! Borgen är städad och denne riddare känner sig modig som en egendomslös som ropat skällsord åt kungen. Det finnes en liten hemlig låga i mitt inre som brinner med energin av tusen solar. Vågar ej låta den komma till ytan då många skulle bli svedda. Försökte släcka den med grus och vatten. Dock så blev gruset till glas och vattnet skänkte den hetta. Desperat förök att kväva den men då kunde jag inte längre andas. Lät den då förvisas till dom sorgliga mörka regionerna i min sanitet. Ensamma nätter och dagar gör den sig påmind, hör skriken och den vill komma ut. Dags att ställa porten på glänt och mätta dess hunger...
Skriven av: Daniel S
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo