Publicerat
Kategori: Sorgliga dikter

Infekterad

Infekterad
Hela världen håller andan
Håller sig för skratt
Kortaste strået tar de som vårdar
Medan livsbetingelserna alltmer hårdnar
Skyddsutrustning till ockerpris
Hur kan det få gå till på detta vis?
Vi var en klunga, ett stort fastland
Vi levde med varandra, kramades och tog i hand
Men nu är varje människa en öde ö
en del av oss kommer att dö
Fast allt vi inte kände inte finns mer,
Allt är upp och ner,
Blixten har slagit ner...
Lever i stunden, dag för dag,
försöker vara stark,
får inte bli svag
När blev närhet skadligt, en livsfara
ser inget slut på denna mara
Kontakter bryts, håller vakt
Klara sig själva strunta i allt ta det kallt
Väl o ve vi får väl se
viruset är på allas läppar
sitter dock inte hemma o deppar
Måste jobba på som om inget hänt eller händer
jag tvättar mina händer

Skriven av: ulrika

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Veijo Ennefors

Vem är jag en fråga utan svar. Skrivandet har blivit ett sätt att ventilera och släppa ut filtrera och rensa.

Veijo Ennefors

På andra plats denna veckan: Inga-Britt IB Gustafsson