Kategori: Dikter
Inget svek nu.
Dina ögons längtan slår
nästan omkull mig
men rinner fort ut genom mina
ögon.
Mot en liten tunn spruta.
Smutsigt är det där du ligger
Och jag står på knä vid dig.
Kallt är det.
Och ljust.
Och ljuset är smutsigt här.
Glittrar i krossat glas.
Min arm blir varm av ditt blod.
Och larmet runt omkring oss
tystnar inte för det
men liksom stannar till och upprepar
sig och betraktar det som sker.
Min starka hand som krampaktigt
greppar
runt din trasiga
handled.
Det är allvar nu. Det förstår jag.
Och du.
Liksom sluttjafsat.
Det är din stund till hundra procent.
Och jag ser bara hur du skriker ut dina ögons
längtan och egentligen skulle jag inte vara
där.
Så jag släpper trycket och din själ träffar min
uniformsjacka när jag ser hur du börjar blunda
dig bort.
För alltid bort. Och jag lät dig blunda.
Inget svek nu.
Men jag tror inte att man
slutar sälja biljetter
bara för att du dog.
I datan läste jag att du var fyrtiofyra.
Men i dina ögon såg jag att du
var över tusen.
Över tusen.
Långt över tusen.
Skriven av: Andréas
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo