Publicerat
Kategori: Dikter

Ingvar Björkdahl

Till en medmänniska

Jag såg dig gå i parken,
ensam i allén,
fast dagen gått till ända
och aftonen var sen.
Du grät så övergivet,
av orsak jag ej vet.
Din sorg,
ditt kval,
din smärta
det var Din hemlighet.

Jag fick ej mod att gråga:
Säg, kan jag hjälpa dei?
Jag var för feg,
jag tänkte:
Du misstror säkert mig.
Så jag gick till de mina,
hem till min trygga borg.
Och Du,
blev kvar i parken
ensam
med din sorg.

Skriven av: [email protected]

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Inga-Britt IB Gustafsson

Jag heter Inga-Britt IB Gustafsson, författare och konstnär. Känslor är något som ligger mig varmt om hjärtat, speciellt de negativa, eftersom många flyr från dessa. Genom livskriser växer vi…

Inga-Britt IB Gustafsson

På andra plats denna veckan: Gabriel Andersson