Publicerat 04.12.2005
Kategori: Dikter

Jag trodde...

Att lyssna,
på dig,
var det dummaste,
jag gjort.
Att tro,
att det du sa,
var sant,
var korkat.
Du sa,
att det var kul.
Jag sa,
okej.

Vi kom fram,
till fästen,
som skulle,
vara så kul.
Visst,
vi gick in,
och det,
var väll okej.
Du kände alla,
jag ingen,
ingen enda skit,
fattar du!?

Du fattade,
men ändå,
gick du iväg,
bort ifrån mig.
Jag blev,
lämnad ensam,
med ett knippe,
stora idioter.

Jag trodde,
du skulle komma,
rädda mig.

Men icke.