Kära mor och far

Kära mor och far, jag känner inte mitt hjärta, är det ens kvar?
Jag är trött på att ge när allt livet gör är tar.
Säg mig, är allt bra däruppe? Nej jag kommer aldrig få svar.

Jag försöker att leva trots att jag ser spöken i allt jag gör.
Jag försöker att röra mig även fast de förflutnas röster är allt jag hör.
Jag försöker att lysa trots att mitt mörker förstör.
Jag försöker att le, intala mig att det dåliga är över och det bra är framför.

Kära mor och far, jag vill inte vara kvar, jag känner mig så liten och betyder inget mer.
Jag har snart förlorat allt jag har, fast än att jag bönar och ber.
Det här är inte en idiots önskan, jag menar allvar. Det är roligt hur mycket man kan gömma så länge man ler.

Tyngden jag bär på kommer snart att tynga mig ner.
Jag hinner aldrig vänja mig för mina problem blir bara fler.
Jag verkar må bra så gott som ögat ser.
Men jag har snart nått botten och jag orkar inte mer.

När jag ger kärlek får jag bara hat.
Folk använder mig som en tillfällig lösning innan dem dumpar mig som en cigarr i ett askfat.
Alla ord som river upp min själ är så grova, glömmer ibland att det bara är prat.
Jag vet att det är barnsligt att gråta hos mor och far, men jag vill ju så gärna ha resultat.
Ja är inte livet underbart?

Kära mor och far, jag tror att skenet mig bedrar.
Jag såg en ängel som lyste så klart, och för en sekund var faktiskt livet underbart.

Jag trodde jag var fri, för en stund i mitt liv.
Men såklart att ljuset gömde en kniv.
Som högg mig i ryggen, skadan var effektiv.
Fick jag er att gråta? Förlåt att jag är så negativ.

Ja kära mor och far, hoppas att ni har det bra.
Trots att jag är vilse och inte vet var jag ska.
Jag må har förlorat hoppet fort, men så hopplös är ja.
Men det finns ingen Gud, inget ljus, inget mirakel, inget halleluja.

Så kära mor och far, ett lyckligt slut vill jag ha.
Det är ett krav, om jag ger vill jag också ta.
Jag är trött på att drunkna i detta hav, ljuset visar mig vart jag ska.
I min hand har jag en stav, som ska leda mig så allt blir bra.

Ja, allt kommer att bli bra.

Mental kamp

Jag är en 16 åring som älskar att skriva och hoppas på att en dag bli författare. Jag skriver historier hela tiden och blir inte hindrad av min psykiska ohälsa ^^
Mental kamp är medlem sedan 2015 Mental kamp har 15 publicerade verk