Publicerat 24.06.2005
Kategori: Dikter
Kategori: Dikter
L*A*A
Jag minns att jag hade vänner,
att allt var en blå himmel och två vingar.
Sen kom ni och stängde mej ute...
ni lät mej vara med fastän ni inte ville.
De gjorde så ont när ni sa de högt, de som jag också kände.
efter det sket jag i er fastän jag blev till glas.
Varje dag var som tusen hårda slag.
tusen bitar glas i huden...
Dom gick inte att plocka bort...

Skriven av: Glasängel
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Hur blir man veckans författare?
![]()
Veckans författare:

Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Dasi Rygord