Kategori: Sorgliga dikter
Labile jag
Gata tom, lampor släckta
Hus omringat av mörker, känn vinden fläkta
Fåglar på semester, inget liv jag ser
In genom dörren, kylan överger
Korridorer tomma och mörka
Mot mitt rum jag går
Vacklande fram tills lampknappen jag når
Känslan av tomhet fyller mitt bröst
Inombords jag skriker, skriker för tröst
Inne på rummet där brister jag ut
Tårar som faller, kommer det någonsin ta slut?
Golv blir tak, allt snurrar runt
Känslor i överflöd, vad är det för himla strunt?
Puls stiger, käke spänns
Kropp varm av vrede, känna hur det bränns
Känslan inombords, svår att beskriva
Vill sparka och slåss, väggarna riva
Efter en stund, känslor tar ro
Lugnet tillbaka, på hopp jag vill tro
Tårar tar slut, trötthet tar över
Ögon slocknar, klockans tick söver
Skriven av: tjejen utan ansikte
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen