Kategori: Dikter
Låt mig älska dig
- Död -
Ensam fann jag mig själv,
liggandes där i mörkret.
Kallt och rått, litet space, ingen luft.
Måste ut.
Reste mig och blev sittandes,
möttes av min älskade. Han grät.
Tittade rakt in i mina ögon, utan att verka se mig.
Han grät, mycket.
Vi satt utomhus, såg jag.
Hade jag inte vetat bättre hade jag trott
att vi var på en kyrkogård.
Men nej, inte jag.
Har aldrig tyckt om dess dunkla dysterhet och den
kala avskalade miljön.
Stenar omgivna av vissnande blommor,
som visar att, en gång var tredje månad bryr vi oss
om att du någonsin funnits.
Jag satte ner handen i något rosa - blommor.
Jag sitter omgiven av blommor på en
kyrkogårdsliknande plats.
Min älskade sitter i tårar framför mig.
Viskar 'Jag älskade dig till slutet'.
Och jag inser - att jag är död.
Skriven av: Kim Strömbäck
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen