Kategori: Dikter
Liv
Liv
Det sägs att kirurgiska
ingrepp i våra hjärtan,
kan förändra vår
personlighet
och vårt sätt att vara,
i den dagliga
tillvaron.
Det vanliga, skyddande skiktets
tunna, sårbara yta,lär sakta
tunnas ut, för att till slut
nästan helt försvinna,
sägs det
och en daglig gråhet, med en
stark föraning om alltings
förgänglighet
lär tilltaga, i våra
sinnen...
..................
Den gamla, vackra trävirkeskyrkan, låg i en
skimrande lövskogsglänta
och framför den krattade grusgången,
stod det en förnissad, brun bänk.
Det satt flera människor på den långa bänken,
de flesta var äldre, allvarliga män,
och de talade till mig.
De talade, och deras ord var trösterika och
vänliga och deras röster var låga och mjuka,
och vi omgavs av ödesmättade toner,
som strålade runt om oss
och det var som om
tonerna, intog
våra sinnen.
Jag kände inte igen, de där männen
brevid mig, en del var gamla,
och en del mycket, mycket
gamla
och när de såg på mig, tycktes de som
genomskinliga
och fastän jag anade förgänglighet
och evighet, hos de där okända
männen som verkade se, rakt igenom mig,
var jag inte rädd,
för en värme och härlighet,
och en föraning om evighet
tycktes stråla ut
från dem...
Skriven av: Boris Söderberg
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo