Livets fyrskaft

När!

När livet ter sig intensivt. När det pulserar så hårt att trycket i ögat blir för stort. När marken liksom sviktar under sulorna och ger ett svampigt intryck. När fågelkvittret byts ut mot psykedeliskmusik. När doften av papper fräter i hjärnvindlarna. När vännerna blir för många. När förtroliga samtal kan liknas vid ljudet av grannarnas skvaller över kvart i tre fikat. När väckarklockan signalerar likt domkyrkan och man i alla fall inte missar bussen. När nordan piskar ömhet. När huvudet får ledvärk. När ljudet av knappnålsfallet får kyssen att smaka blod. När tavlorna aldrig vill foga sig i linje. När kaffemuggen har förflyttat sig från skåpet till diskhon via badrummet. När ett misslyckande är en stjärna i registret. När möblerna flyttat till framtiden. När andningsorganen fungerar utan anmärkning. När stekpannan rostar. När tankarna tagit ut skilsmässa från gårdagen. När man delar säng med livet önskar man – att någon hade mod att slå mig på käften?


När?

När livet ter sig harmoniskt. När tiden har en vacklande gång. När hallen dammar och ytterlåset tjorvar. När apatin revolterar mot magnerverna. När ångest är en livsbejakande spark. När händerna domnar. När torkade rosor vissnar. När tanterna i snabbköpskassan ser lyckliga ut. När försenade räkningar vibrerar av spänning i komihåg lådan. När man kan utläsa hemliga koder i sovrumstaket. När nätterna växer sig allt längre på ett tillfredställande sätt. När smutstvätten har blivit miljöskapande. När linjen för inkommande samtal lika gärna kunde vara spärrad. När vattnet smakar kvalmigt. När en avklarad månadsstädning känns monumental. När spontaniteten kommit bort någonstans längst in i garderoben. När bekantas liv verkar nervkittlande. När man listar vad som måste göras för att få bekräftelse. När man begraver levande intresse. När den egna själen är den enda sanna institutionen. När kroppsvätskor uttöms instinktivt. När man delar säng med livet önskar man – att någon understod sig att se min ensamhet!


När-

När livet ter sig påtvingat. När man inte vet om det är en vän eller en fiende man möter i gränden. När valmöjligheterna uppenbarar sig som en lottorad. När benen rör sig oavvisligen. När propositionerna är en felande dogm. När någon annan kolorerar sinnesintrycken. När det ligger en andebesvärjare i tv-soffan. När sorglösheten känns frånstötande. När ingen förstår skötesynden. När upplevelserna endast tangerar jaget. När verkligheten är orubblig. När man följer med istället för att gå bort eller emot. När man ler nonchalant mellan tårarna. När man blir ett tvärsnitt av de myllrande människorna. När avvikelser omintetgörs. När man mumifierar sig själv för att underlätta för andra. När timern styr över lyskraften. När det endast finns ett pass kvar i tvättstugan. När skafferiet skyltar med tomhetens makaroner. När det råder totalutförsäljning i närbutiken. När man delar säng med livet önskar man -- att någon avståndstagande kunde skänka mig en omfamning…


När

När livet ter sig meningslöst. När varats bärighet brister. När gångjärnet skevar. När man dödar sin egen gunstling. När spegeln är en nucka. När en däven doft blir permanentboende. När känslan av alienation är total. När det är de små sakerna som skapar dåligt samvete. När ingen ser de nyinköpta kläderna. När man blir underkänd på alla punkter i besiktningsprotokollet. När dragningen tacklar av. När lågvattensmärket blev synligt för länge sedan. När glädje sätts på pränt. När man inte noterar faran i mötet med en hycklare. När man känner sig ofelbar. När synen av rastlöshet förvånar. När man efterskänker sitt felande. När rörelser kräver benhård precisering. När det avslutande återkommer som slutligt. När revben är galler. När blicken genom köksfönstret förblir oreflekterad. När rummets väggar blivit diffusa. När läsfåtöljen inte längre noterar frånvaron. När man delar säng med livet önskar man
-- att någon förstod att lyda min befallning.

Skriven av: Carin Hedén