Kategori: Dikter om kärlek
Ljusare tid
Marken var fortfarande blöt av gårdagens regn. Snön som föll i fjol gav lov om en ljusare tid. Nu vet vi inte hur det blir snön har inte börjat falla ännu. Kan du ta min hand du som alltid visat mig vägen jag tror på dig det har jag alltid gjort. Vi reser oss för fort och blir yra i huvudet ingen fara denna värld gungar lugnt. Vi tittar ut genom fönstret och ser solens glada strålar söka sig genom fönstrets glas här kan allt gå i kras. Vi kliver upp på bergets topp och ser ut över staden det är en vacker syn i ögonvrån ser jag att du ler. Kanske finns det inget bättre än just det här. Många har vandrat samma väg och nu är det vår tur hoppas denna stund blir fin. Vi tar ett kort och håller kvar tiden i våra händer långt senare så kan vi se våra ränder. Du du är vad livet ger och jag är vad du ser.
Skriven av: Petra C A.
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen