Kategori: Dikter
Ljuset försvann
Ljuset försvann så fort. Efter att ha lyst på mig så länge är det plötsligt borta.
Mörkret skrämmer mig. Det blev så kallt, jag känner mig så ensam.
Jag tittar åt alla håll men jag ser ingenting. Där! Där är ljuset!
Jag springer mot det men det ser bara ut att hamna längre och längre bort.
Försvinn inte! Stanna! Jag slutar springa och plötsligt ser jag lågan igen.
Åter börjar jag springa men åter försvinner mitt ljus.
Ju längre bort från lågan jag går desto starkare blir ljuset.
Men jag vill inte gå längre in i mörkret! Det är så kallt!
Ljuset är så nära men ändå så långt bort.
Jag kan se lågan men inte känna dess värme. Rädd kryper jag ihop på marken.
Mina ögon tåras och med dom dör mitt hopp.
Skriven av: Pontus
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo