Kategori: Dikter
Mänskliga tårar
Som en tår lider jag av verklighetens kalla vind.
Så full av undran och brister,
rinner ner på mänsklighetens kind.
Så lätt att förinta,
att torka bort, men välbefinnandet blir alltför kort.
En ny tår tränger fram under ögats svarta rand.
och inget kan ändra på nuets sorg,
bristen på medlidande i samvetets fulla korg.
Missunnsamhetens bana tar akt och regerar.
Låt den inte få makt över era hjärtan,
ty sanningen ska göra er fria.
Skriven av: Isabelle
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen