Kategori: Dikter
Mellan hav ochhimmel
Hav:
Jag hör havet brusa i mitt öra. Vågorna slår mot mina fötter och havet stiger upp till min midja. Jag stannar och lyssnar innan jag ska göra det avgörande. Innan jag ska försvinna ner mot djupet,, stannar jag. En svag röst kan jag höra. Den kommer närmre och innan jag vet ordet av böjer jag mig ner, men precis innan så hör jag vad dom säger. Dom skriken kommer jag aldrig att glömma. Känslan av att älskas av dom där skriken, skriken som virvlar sig runt mig och tar tag i mig. Jag lägger mig ner i vattnets ljumma temperatur. Då känner jag en hand runt min fotled. Vågorna simmar jag mot men jag kommer ingen vart. Jag vänder mig och sen försvinner jag ner i djupet med min älskade vän…
Vind:
Jag hör vinden brusa i mitt öra. Ljudet av ett flygplan slår mot mina öron, vinden stiger och kommer upp till mitt ansikte. Jag stanna och lyssnar innan jag ska göra det avgörande. Innan jag ska blåsa med vinden…stannar jag. En svag röst dinglar i mitt öra och jag stannar till. Jag samlar kraft och tänker just blåsa bort då jag hör skriken. Skriken som krälar sig runt mig. Och jag förstår. Jag hör vad dom säger. Pötsligt känner jag en hand på min arm, jag vet direkt att det är han. Han som alltid älskat mig och han vill hindra mig. Vinden börjar blåsa och jag drar ihop armarna jag känner hur kraften kommer ur marken. Vindarna krälar runt mig och blåser mer. När den försvinner känner jag mig lycklig. För på platsen där jag stod står varken jag eller han.
Skriven av: kajsa
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo