Kategori: Dikter
Misslyckande
En pessimist
I sin mörkaste period
Allt luktade sorg, redan från början
Nu är allt så nära, men ändå så långt borta
Vi sträcker ut våra armar, men vi kan varken röra eller känna
Din blick är som tatuerad på mig
Du ser in i mina ögon, och nu är det slut
Du såg något du inte ville
Jag ser paniken bryta ut och växa som lågor i dig
Du ryggar tillbaks när min hand just ska röra vid din
Jag har något i mina ögon som du kan se, och det skrämmer dig så…
Jag har något i mitt hjärta som du aldrig kan få
Jag kan inte ge bort det, för då kanske jag aldrig kan få tillbaka det igen
Det stinker av sorg när du reser dig upp och går din väg
Nu sitter jag ensam kvar
Och till min fasa och besvikelse, tog du min känsla med dig
Kärleken finns inte längre kvar här
Inte du heller
Så jag sitter här alldeles ensam i mörkret
Den stinkande sorgen har nu trängt sig in i hela mitt hjärta…
En undran om den någonsin kommer försvinna innan jag tar mitt sista andetag…
Skriven av: Shaida Jörgensen
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo