Publicerat
Kategori: Dikter

Någonstans

I ett land långt borta
som ingen känner till
räknas ej åren
för tiden står still

Jorden brukas
och åren går
Odlingarna blir till maten
familjen får

Själv känner du att det är någonting du inte har
Det är något hål, någon saknad, någonstans

Men du blir aldrig riktigt klok på vad det är
Kanske ett mentalt outtröttligt begär?

Jag tror det är lyckan du söker, men saknar
Jag tror det är friden du vill ha, men ej kan få

Jag tror det är värdet på ditt allt, du ej förstår
Jag tror det är kärleken du behöver, men ej förmår

_________________

http://www.carlaberatio.com/

Skriven av: Tobias Tobiasson (aberatio)

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Mimsan1

Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…

Mimsan1

På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo