Oåtkomlighet

Tänker på hur vi använder tystnaden och ordstumheten
vid snabba ögonkast, för att förnimma intimiteten
av oförglömliga kärleksögonblick.
etsa fast den varma bilden som det vore en vår i vardande.
förevigad i akvarell.
glömma kalla oansenliga vinterdagar när vi gick förbi varandra
i osynlighet för den andres existens
och där stegen ekade högt i tomma rum, utan liv och rörelse.
Om du någon gång skyggar för min beröring, varken ser eller hör
så vet jag att din tanke rest någonstans där du är oåtkomlig.




© Karin Dahlin

www.capella.net/lyrikrummet/

Skriven av: Karin Dahlin