Kategori: Dikter
Optimistens död eller Pessimistens födelse
Du är varken vacker eller speciellt unik,
men känslor och kärlek saknar all logik.
Du var som en länge sedan saknad
gammal vän,
vad du skulle komma att betyda för mig
hade jag redan från första början på känn.
Jag saknar våra samtal
och att skratta tillsammans med dig,
jag trodde att du hade samma förunderliga
känslor inför mig.
En sådan naturlig gemenskap och attraktion
är förunnat så otroligt få,
ändå valde du att vända mig ryggen och gå.
Löften, ömma gester och alla dina ord
tog du med dig när du gick,
inte ens min tro på din ärlighet behålla jag fick.
Allt du lämnade kvar hos mig var
saknad, längtan och smärta,
samt ett sämre begagnat, kantstött hjärta.
När jag träffade dig var jag en realistisk optimist,
numera sorgligt reducerad till en oromantiskt pessimist.
Skriven av: Camilla S.G.
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo