Kategori: Dikter om livet
Overklig
Jag ser och hör allt genom dig.
Jag känner allt tillsammans med dig.
Jag minns allt som om du var där.
Jag ser framtiden med dig vid min sida.
Du är mörkret som släcker min annars så glimrande blick.
Du är tyngden som drar ner mitt annars så stora leende.
Du är känslan av att inte få luft.
Du är att inte vara här.
Inte här
Jag är inte här
Jag önskar jag kunde berätta var jag befinner mig men jag vet inte ens själv.
Jag vet inte när jag var hos er senast. Ibland kommer jag och går under en dag. Ibland är jag borta en längre period för att sedan vara tillbaka igen. Ingen vet hur länge, framför allt inte jag.
För er kanske jag aldrig försvinner. Jag ser nämligen hur ni pratar med mig som om jag vore just här. Jag blir ledsen. Det gör ont att se på. Jag ser ofta på. Jag ser mig prata, jag ser mig le tillbaka, göra samma gester som jag brukar men för mig är det tydligt att jag inte är här. Jag kollar ju på.
Hur hamnade jag på den här platsen? Finns det andra som jag här? Vart är här?
Helt plötsligt blir verkligheten ”där”. Men vaer är då det här? Jag håller på att bli galen. Jag vill tillbaka. Jag vill vara där igen, med de andra. Jag vill inte kolla på. Jag vill leva.
Skriven av: Sara-pia
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen