Kategori: Dikter om livet
På en himmel så vackert blå
Åter igen hopar sig molnen på en himmel som var så vackert blå
fjärilar och bin har lämnat ängen
där alla blommor sträckte sig mot solen
dofterna har försvunnit med den kalla vinden
Mörkret faller sakta ner bakom den vackra kullen
luften är fuktig och det är svårt att andas
åskan hörs på långt avstånd
och regnet är snart här
Jag drar filten över min kropp
och lägger mig för att vila
somnar av brasans sprakande
och drömmer om sommaren som gått
där hav och himmel möttes
i en vackert turkos färg
Endast små lätta moln likt bomullstussar skymde solens heta strålar
sanden var vit och mjuk som puder
och flög lätt i luften
barnen skrattade och byggde sandslott vid strandkanten
Sommaren i huset skulle aldrig mer bli som förr
och jag visste inte att det var den sista sommaren
livet lekte och mitt hjärta var lätt som fjärilens vingar
Hösten kom med mörker och stormar och mitt bröst var tungt
resan hem kändes som en evighet
som aldrig skulle ta slut
barnen sover sött och ovetande om tiden som kommer
Vi säger ingenting och tystnaden är outhärdlig
så var den sommaren över
och nu väntar hösten
Ingenting är sig likt
Gunilla Eborn är medlem sedan 2015 Gunilla Eborn har 156 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen