Publicerat 08.05.2020
Kategori: Dikter om livet

Pappa

Min rädsla för att bli sårad eller lämnad grundar sig i dig,
Pappa
Min svårighet för att lita på människor,
har du planterat i mig utan att jag märkt det.
När jag väl litar på människor,
går jag runt med en konstant oro för vad som kan hända.
En oro för att någon ska, som en blixt från en klar himmel, lämna mig ensam kvar.
Ensam kvar i mina egna tankar, negativa tankar som du orsakar utan att ens vara närvarande.
Ibland skapar jag konflikter med människor jag älskar, eftersom du får mig att inbilla mig att de kommer att såra mig, även fast jag vet att de älskar mig tillbaka.
Men det gör ju du också, pappa. Du älskar ju också mig.
Jag kan inte vara arg på dig.
Du försökte bara vara en bra pappa men du insåg inte att du planterade ett frö i mig som bara växer och växer, utan att som vanligt sedan vissna, förmultna och tillslut försvinna för alltid.

Clara Lind

Mitt namn är Clara och jag är snart 19 år. Skriva är mitt sätt att få ur mina tankar ur min kropp och lätta på hjärtat när det behövs. Jag insåg inte att det ibland behövdes förrän ca 2 år sedan så jag har 17 år att ta igen. Hoppas du gillar mina dikter, om du gör det skriv gärna det!
Clara Lind är medlem sedan 2020 Clara Lind har 4 publicerade verk