Kategori: Dikter
Personlighet okänd
Livet var inte menat för mig
Sådana som jag får inte plats
Sådan som jag är inte accepterade
Kommer aldrig kunna läka ihop
Kommer aldrig kunna bli hel som människa
Det är de som smärtar mest
Det är de som förlamar mitt inre
Jag är dömd att leva
Dömd till ett obotligt liv
Fyllt med själsligt våld
Ingen är värd att leva ett sånt smärtsamt liv
Bara jag
Men mitt levnadsöde är redan bestämt
Finns inget jag kan ändra på
Jag fick resterna av allt hat som människor släpps lös
Är som en sopptipp
Folk bara slänger iväg resterna
Utan att bry sig de minsta vad som händer med det
Dom bryr sig inte så länge de inte är dom själva som blir drabbade
Ett stort steg
Ett smärtlöst steg
Frihetens steg
Det är det enda som kan rädda mig
Det enda steget som kan rädda mig från dagens samhälle
Det enda steget som kan göra mig accepterad
Endast där får jag plats
En plats utan känslor
Ett paradis för min själ och hjärta
Det är dags att ge sig av
Till min länge reserverade plats…
Skriven av: Marie
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo