Kategori: Dikter
Rankor
på vägen in i mig smeker vinden allt det gröna in i euforiska vidder,
gigantiska vyer fläker ut sin lättja framför metalliskt smakande burar och
dofterna vet sina vrår,
lägger sig tillrätta som rankor kring glödgande uppror och försöker ta mig som en oskuld,
en kraft jag glömt kunde viska har vaknat
och den bedjar;
förlös mig
naturkraften ni besitter,
ta den nu och slit ut mina rankor
slit ut kartorna; vinbärsbladen,
ådrorna, venerna, kvistarna
släpp de visande vägarna fria
till gräset, havet, den nyckfulla vinden;
förlös mig
låt mig falla, ta emot mig
låt aldrig grönskan sina.
Skriven av: sanna
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo